Borgberget, Naturreservat

Höga berg och djupa dalar – så kan man beskriva Borgbergets naturreservat lite slarvigt. Området har flera branter som störtar ner mot sjöarna Hällsjön, Isgölen och Lilla Flugen. Skogen här är svårtillgänglig och det har gjort att markerna är ganska opåverkade av skogsbruk. Det har lett till att Borgberget är så artrikt och fullt av skogstyper som är ovanliga idag.

Skogens variation är nyckeln till naturvärdena

Variation – det är ett av nyckelorden för de höga naturvärdena här. Solstekta hällmarker med krumma, senvuxna ekar och tallar på bergens toppar övergår åt olika väderstreck i fuktigare sluttningar och rasbranter med mer högvuxen skog med fler olika trädslag och landar slutligen i fuktiga granskogar och lövträd i dalbottnarna. I de här dalbottnarna finns på flera ställen en rik markflora. När träd kallas senvuxna betyder det att de är gamla men inte är särskilt höga eller grova. De har vuxit på mager mark och kanske utsatta för hårda vindar som ibland låter träder krypa fram över hällmarkerna.

Eftersom skogarna här inte har brukats på länge finns det gott om död ved i olika former; liggande lågor, stående torrakor och träd med döda grenar eller toppar. Allt det här är väldigt viktigt för många mossor, lavar, svampar och insekter som behöver den här typen av ställen att leva på.

Skogens historia

Större delen av markerna vid Borgberget har varit skogsmark under lång, sammanhängande tid även om Ankarsrums järnbruk och dess verksamhet lär ha präglat området från mitten av 1600-talet. Utöver bruket har också andra mindre verksamheter funnits i området som till exempel en spiksmedja. Kanalen mellan Hällsjön och Isgölen användes också som flottningsled förr. Högt beläget väster om Hällsjön finns en lämning av en gammal fornborg.

Artrikedom

Inom reservatet har ett 50-tal så kallade rödlistade arter hittats. Några särskilt hänsynskrävande och hotade arter som genom sin närvaro visar på särskilt skyddsvärda skogsmiljöer är igelkottstaggsvamp, skorpticka, svartbräkenmal och mulmknäppare. Blomningen om våren är på sina ställen imponerande med arter som myskmadra, ögonpyrola, vårärt och sårläka.

Reservatet ligger söder om samhället Ankarsrum och via Ankarsrumsslingan går det att vandra genom delar av reservatet. Från slingan går det en stig upp till toppen av Borgberget. Längs denna stig finns ett nybyggt vindskydd.